En FN-resolution framtagen av USA ger tre tidigare ockupationsmakter ett tillfälligt inflytande över Gaza. Även Turkiet kan få ett fotfäste trots att Israel, som har begränsat Turkiets inflytande i södra Syrien, motsatt sig turkiskt engagemang.
När Irans shiamuslimska nätverk har kollapsat försöker en neo–ottomansk allians med Turkiet, Qatar och Muslimska Brödraskapet rycka åt sig initiativet i Mellanöstern.
Måndag den 17 november röstade FN:s säkerhetsråd för en resolution från USA som välkomnar inrättandet av en fredsstyrelse på Gaza med uppgiften att inrätta en tillfällig internationell fredsstyrka i området. En palestinsk polisstyrka ska utbildas för att ansluta sig till den multinationella styrkan.
Förslaget är en reviderad version av den 20-punktsplan som USA:s president Donald Trump lanserade i slutet av september där den första fasen innebar vapenvila i Gaza, frigivning av de återstående i gisslan, frigivning av palestinska fångar, ett delvis tillbakadragande av Israels försvarsmakt (IDF), samt en ökning av humanitärt bistånd till territoriet.
Den andra etappen kräver avveckling av Hamas vapenstyrka, ytterligare tillbakadragande av IDF för att gradvis överlämna säkerhetsansvaret till fredsstyrkan.
En interimsregering ska därefter inrättas i Gaza bestående av palestinska och internationella experter under överinseende av en opolitisk palestinsk administration som övervakas av en Trump-ledd fredsnämnd som inkluderar Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair.
Detta organ ska så småningom avstå kontrollen över Gaza till en reformerad palestinsk myndighet (PA), varvid ”förutsättningarna äntligen kan vara på plats för en trovärdig väg till palestinskt självbestämmande och egen stat”.
USA vill etablera fredsstyrkan senast i januari 2026 med totalt cirka 20 000 soldater från länder som Azerbajdzjan, Egypten, Indonesien, Qatar och Turkiet, som ville ha ett mandat från säkerhetsrådet för att bidra med trupper.
Kohandel inför omröstning
Den 5 november informerade USA alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd, samt Egypten, Qatar, Saudiarabien, Turkiet och Förenade Arabemiraten (UAE) om sitt ursprungliga utkast. Efter en förhandlingsrunda släpptes ett reviderat utkast den 10 november. Algeriet, Kina, Ryssland och flera andra medlemmar lämnade in ytterligare kommentarer och den 12 november lade USA fram ett andra reviderat utkast, vilket fick Kina och Ryssland att presentera ett alternativt utkast som ett påtryckningsmedel inför omröstningen den 17 november. Flera medlemmar i Säkerhetsrådet begärde en starkare roll för den palestinska myndigheten och tydligare formuleringar om en tvåstatslösning.
USA:s reviderade utkast innehöll därför en hänvisning till en tvåstatslösning och strök dessutom formuleringar om att alla organisationer som missbrukat sin biståndsroll inte ska ha en roll – vilket avsåg UNRWA, som anklagats för samverkan med terrorgruppen Hamas.
Inför FN-omröstningen avvisade Hamas det amerikanska förslaget om en fredsstyrka i Gaza och sade att demilitarisering av terrorgruppen bryter mot ”rätten till motstånd” och mot palestinsk suveränitet.
Terrorgruppen kritiserade vad de kallar ”ett försök att underkasta Gazaremsan internationell auktoritet” och avvisade all utländsk militär närvaro inne i Gazaremsan. Hamas har enligt uppgift till Jerusalem Post börjat lagra avancerade vapen utomlands i hopp om att smuggla in dem i Gaza i framtiden.
Öppnar för palestinsk stat
För att samla stöd organiserade USA ett gemensamt uttalande några dagar innan omröstningen där det sades att Trumps plan erbjöd en väg till en framtida palestinsk stat, vilket går längre än 20-punktsplanen, som bara sa att den ”kan” leda till ett sådant resultat.
Skärpningen av formuleringarna, som sannolikt behövdes för att få fler länder med på tåget, fick premiärminister Benjamin Netanyahu att betona att Israels opposition mot en palestinsk stat inte har ”förändrats ett dugg”.
Turkiet kan nu alltså bli en nyckelaktör i det framtida Gaza, med Trumps stöd. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan försvarar terrorgruppen Hamas, har jämfört premiärminister Benjamin Netanyahu med Hitler och har anklagat Israel för folkmord samtidigt som han förnekar folkmordet 1915 i det ottomanska riket.
Erdoğan hotade att ställa in sin närvaro i Sharm el-Sheikh när fredsavtalet undertecknades och att återvända hem om Netanyahu dök upp. Erdoğan, som har uttalat öppet stöd för Muslimska brödraskapet som terrorgruppen Hamas är en palestinsk gren av, kan alltså ge Turkiet ett fotfäste i Gaza trots att Israel motsatt sig turkiskt engagemang. Israel har även försökt att begränsa Turkiets inflytande i södra Syrien.
”Erdoğan har drömt om en roll i Gaza sedan den 7 oktober”, sade Dr. Gallia Lindenstrauss till Ynet news i mitten av oktober.
Lindenstrauss, som är senior forskare vid Institutet för nationella säkerhetsstudier (INSS) i Israel, hänvisar till Turkiets försvarsministerium som i mitten av oktober uttryckte: ”Våra styrkor, som är erfarna av att skapa och upprätthålla fred, är redo för alla uppdrag som tilldelas dem.”
På Hamas sida
Enligt Lindenstrauss blir det svårare att marginalisera Hamas ju mer Turkiet och Qatar blir involverade.
– Turkiet ställer sig på Hamas sida. Tanken på turkiska trupper i Gaza är djupt oroande – vad händer om Israel av misstag anfaller dem? Spänningarna är tillräckligt höga redan, sade hon.
Att Egypten, Turkiet och Storbritannien via Tony Blair nu ska vara involverade i styret av Gaza innebär att tre tidigare ockupationsmakter tillfälligt återfår sitt historiska inflytande över Gazaremsan.
Israels minister för diasporafrågor och bekämpning av antisemitism, Amichai Chikli, fördömde på den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans medverkan i fredsavtalet och lyfte fram en bön den 30 mars 2025 där Erdoğan bad att det ”sionistiska Israel” skulle ”förstöras och ödeläggas”, och anklagade den turkiska ledaren för att ständigt försöka undergräva det judiska folkets historiska band till Jerusalem.
Chikli beskrev Erdoğan som ”en svuren fiende till Israel och väst, en jihadist i kostym” och pekade på tidigare uttalanden från den turkiske ledaren som hävdade ett särskilt turkiskt anspråk på Jerusalem med anledning av ottomanska rikets ockupation av området. Den 1 oktober 2020 sa Erdoğan till Turkiets parlament: ”Jerusalem är vår stad…”
