Upptinade svensk-israeliska relationer

Israels utrikesminister rördes till tårar när hans svenska kollega besökte Israel i mitten av oktober. Anledningen var att utrikesminister Yair Lapid fick se dokument som visade hur hans pappa räddades från Förintelsen av en svensk diplomat.

I oktober träffade en svensk utrikesminister sin israeliske kollega i Israel för första gången på 10 år. Foto: UD

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg stod i fokus när en svensk utrikesminister för första gången på tio år togs emot av Israel nu i oktober. Under ett möte i Jerusalem med sin kollega Yair Lapid visade Sveriges utrikesminister Ann Linde kopior på sidor från den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs anteckningsbok från hans tid i Budapest under Förintelsen. I anteckningsboken fanns en lista över judar som Wallenberg lyckades skaffa skyddspass åt och därmed räddade. Ett av namnen var ”Josef Thomas Lempel”, Yair Lapids far, som efter att han räddats flyttade till Israel där han blev journalist och politiker med namnet Tommy Lapid. Yair Lapid betonade att Raoul Wallenberg gav svensk immunitet till hans far och farmor, tog dem under sina vingar och räddade deras liv. ”Utan en modig svensk diplomat, hade jag inte stått här i dag”, sade Israels utrikesminister under mötet. Ann Linde, som även träffade president Yizhak Herzog under sitt Israel-besök, möttes av en hjärtlig inställning som länge saknats i svensk-israeliska relationer.

Hjältemodiga insatser

Tack vare sina hjältemodiga insatser för att rädda ungerska judar i andra världskrigets slutskede har Raoul Wallenberg blivit hedersmedborgare i USA, Kanada, Ungern, Australien och Israel. Förintelsemuseet Yad Vashem i Israel har också utsett Wallenberg till en av de ”Rättfärdiga bland folken”. Monument, gator, frimärken och minnesplatser runt om i världen har uppmärksammat den svenske diplomaten. Relationerna mellan Israel och Sverige försämrades år 2014. Den svenska S-regeringen tog redan efter några veckor vid makten och som första EU-land efter Sovjetimperiets sammanbrott, i oktober 2014 beslutet att erkänna den palestinska staten och ökade samtidigt de ekonomiska bidragen till den palestinska myndigheten. Konflikten eskalerade när utrikesminister Margot Wallström i början av 2016 anklagade Israel för att tillämpa utomrättsliga avrättningar av palestinier. Månaden innan hade Wallström uttalat sig urskuldande om terrordåden i Paris, mot bland annat konsertlokalen Bataclan: ”Man kommer tillbaka till situationer som den i Mellanöstern där inte minst palestinierna ser att det finns ingen framtid för oss, vi måste antingen acceptera en desperat situation eller ta till våld”, sade utrikesministern i Sveriges Television.

Vid tre tillfällen

”Denna anklagelse uttalades vid tre olika tillfällen och det skedde när vi var utsatta för en rad av terrorattacker, när bilar exploderade, när knivattacker drabbade befolkningen och när vi försvarade våra civila mot detta”, säger Isaac Bachman, som var Israels ambassadör i Sverige under den aktuella tiden. ”Ingen från officiellt håll har nämnt dessa palestinska terrorattacker. Det finns inga skriftliga avståndstaganden från regeringen, man låtsades helt enkelt inte om det. När vi som bäst höll på att begrava våra döda, kom dessa anklagelser från Sverige. Det är nog svårt att förstå hur dessa utspel uppfattades i Israel. Detta hände samtidigt som terrorattacken i Trollhättan där gärningsmannen sköts ihjäl omgående, med 2–3 skott. Då hyllades dessa poliser av svenska ministrar”, betonar han. Palestiniernas president Mahmoud Abbas dekorerade i slutet av 2016 Sveriges förra utrikesminister Margot Wallström med medaljen ”Grand star of the order of Jerusalem” på sitt kontor på Västbanken i Ramallah. Orden ges, enligt reglerna, till ”en soldat som har utfört en framstående handling”.