Den 28 december 2025 utbröt omfattande demonstrationer i flera iranska städer. Protesterna utvecklades snabbt till landsomfattande oroligheter och beskrivs av bedömare som de mest omfattande i Iran sedan den islamiska revolutionen 1979.
Enligt flera internationella medier gav Irans högsta politiska och säkerhetsmässiga ledning order om att använda skarp ammunition mot demonstranter.
Uppgifterna gör gällande att tiotusentals människor dödades, vilket utgör de dödligaste massakrerna i landets moderna historia.
Som en del av insatsen stängde regeringen ned internet- och mobiltelefonitjänster över stora delar av landet i ett försök att försvåra protesternas organisering. Under internetavbrottet den 9 januari rapporterades säkerhetsstyrkor ha öppnat eld mot demonstranter. Tusentals personer uppges samtidigt ha gripits.
I slutet av januari rapporterade Time, The Guardian och Iran International att mellan 30 000 och 36 500 demonstranter kan ha dödats under händelserna den 8–9 januari. De iranska myndigheterna har inte bekräftat dödssiffrorna.
Vill utreda brott mot mänskligheten
I en intervju med ABC News i Australien uppgav Mai Sato, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, att minst 5 000 civila bekräftats dödade, men att hon fått rapporter från läkare i landet som pekar på att antalet kan uppgå till 20 000 eller fler.
FN-experten som granskar Irans människorättssituation har uppmanat till att en oberoende internationell undersökning ska inledas för att utreda misstänkta brott mot mänskligheten.
Samtidigt har Irans regionala inflytande i Mellanöstern försvagats. Regimens allierade Assad i Syrien har förlorat makten och Israel har slagit ut stora delar av Irans regionala terrornätverk, däribland Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon.
I juni 2025 genomförde Israel en överraskningsattack mot militära och kärntekniska anläggningar i Iran. Attacken ska ha lett till att flera högt uppsatta militära befälhavare och kärnenergiforskare dödades samt att Irans luftförsvar allvarligt skadades. Även USA deltog senare i attacker mot iranska kärnanläggningar.
Utveckla kärnvapen
Västländer misstänker att Iran försöker utveckla kärnvapen eftersom Teheran har anrikat uran till nivåer som enligt experter saknar civil användning, begränsat internationella inspektioner och byggt ut sin kapacitet för ballistiska missiler. Den 9 juni avvisade Iran Trump-administrationens förslag om ett nytt kärntekniskt avtal.
I slutet av januari rapporterade Associated Press, med hänvisning till satellitbilder, att Iran kan ha inlett arbete med att rädda kärnmaterial från skadade anläggningar. Enligt experter försöker Teheran fastställa om lager av höganrikat uran överlevde de israeliska och amerikanska attackerna.
Mot bakgrund av de ökade spänningarna förstärkte i slutet av januari USA sin militära närvaro i Mellanöstern. Hangarfartyget USS Abraham Lincoln anlände till regionen tillsammans med ytterligare flyg-, sjö- och missilförsvarsstyrkor. Enligt amerikanska källor syftade upptrappningen till att avskräcka ytterligare våld, förbereda för eventuella angrepp mot Iran och möta möjlig iransk vedergällning, samt att sätta press på Teheran i kärnförhandlingarna.
Indirekta samtal
Den 6 februari höll USA och Iran indirekta samtal i Oman, förmedlade av Omans utrikesminister Badr bin Hamad al-Busaidi. Enligt Le Monde försökte Iran förhala processen för att minska risken för en amerikansk attack, medan USA pressade på för ett snabbt avtal.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi sade den 8 februari att Iran inte kommer att avstå från urananrikning och att landet inte låter sig pressas av hot om krig. Han uppgav samtidigt att Teheran har begränsat förtroende för Washingtons avsikter och ifrågasatte om USA förhandlar i god tro, rapporterade The Times of Israel.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kommer att flyga till Washington för att träffa USA:s president Donald Trump på onsdag för att diskutera Iran, meddelade hans kansli på lördagskvällen, dagen efter att samtalen mellan USA och Iran hållits i Oman.
