Irans judar ligger lågt och tvingas intyga sin lojalitet mot den islamistiska regimen för att överleva.
Purim firades därför med mycket låg profil på grund av den antisemitiska propaganda som dominerar.
Under det årliga Purim-firandet blir denna balansgång extra svår. Hamans försök till massmord på den stora judiska befolkningen i Persien för 2400 år sedan förvandlas av regimen i Iran till en massaker på värnlösa iranier.
Den judiska högtiden Purim handlar om hur den persiske fursten Hamans planer på att utrota alla judar i Persien – såväl män, kvinnor och barn – kunde avvärjas. Uppskattningsvis 750 000 judar bodde i det persiska riket vid den här tiden.
Årets Purim-firande inleddes två dagar efter att kriget mot Iran inleddes i slutet av februari. Purim-firandet kopplades nu till den målsättning som Iran och de terrorgrupper de stödjer i regionen har, där Hamas massaker den 7 oktober 2023 urskillningslöst försökte mörda varje judisk invånare längs Gazagränsen.
Irans judar firar Purim med mycket låg profil på grund av den antisemitiska propaganda som dominerar.
Före den islamiska revolutionen 1979 bodde cirka 100 000 judar i Iran. De hade då betydande religionsfrihet under shahen, som upprätthöll banden med USA och Israel.
Efter 1979 förändrades livet för religiösa minoriteter dramatiskt. Flera judar fängslades på falska anklagelser om att vara sionistiska spioner och en massflykt av judiska iranier följde, till USA eller Israel.
Idag finns knappt 10 000 judar kvar i Iran, vilket ändå är det största antalet judar i Mellanöstern utanför Israel. De utsätts för betydande diskriminering och är hindrade från att inneha högre regeringspositioner. En enda parlamentarisk plats är reserverad för en judisk representant som, enligt Beni Sabti, en Iranexpert vid Institutet för nationella säkerhetsstudier, är en ”marionettdocka” som berömmer regimen hela tiden, och kallar Israel ”den sionistiska enheten” som måste utplånas. Sabti säger detta till den judiska onlinetidningen The Forward.
Judar upplever också juridisk diskriminering där deras vittnesmål väger lättare än muslimers.
Anklagelser om sionistiskt spionage är fortfarande vanliga och kan få allvarliga konsekvenser. Sedan kriget startade har över 30 iranska judar tagits till fånga utifrån anklagelser om att de samarbetat med Mossad eller Israel, skriver The Forward, och påpekar att de iranska judarna gör stora ansträngningar för att visa lojalitet mot regimen och distansera sig från Israel.
Den judiska ledaren i landet, överrabbin Yehuda Gerami, har gjort offentliga fördömanden av staten Israel och sionismen, samt besökte Qasem Soleimanis hem efter dennes död. Soleimani, som var en nyckelarkitekt i utvecklingen av Irans terrornätverk i Mellanöstern, dödades av USA i en drönarattack 2020.
När han talade inför en amerikansk publik i USA i november 2021 försvarade Gerami sina uttalanden med att de gjordes av omsorg för den judiska gemenskapens säkerhet i Iran.
Andra exempel på att judar används som ”propagandagisslan” av regimen är hur judiska samhällsledare nyligen deltog i en regimvänlig iransk revolutionsparad.
Trots detta har flera medlemmar av det judiska samfundet arresterats misstänkta för inblandning i regimkritiska protester.
Varje år veckorna före Purim börjar en välbekant berättelse cirkulera genom regimsponsrade medier, skolföreläsningar, tv-program och akademiska artiklar. Esters bok slutar med scener som beskriver hur kung Ahasveros tillät judarna att försvara sig mot väpnade skaror som angrep dem, vilket ledde till att 75 000 personer dödades. Regimen i Iran omvandlar detta till en massaker av iranska kvinnor, barn, gamla och unga.
Iran har historiskt sett gett utrymme för förnekelse av Förintelsen, särskilt under den tidigare presidenten Mahmoud Ahmadinejad, som beskrev den som en ”myt” och anordnade konferenser som ifrågasatte dess existens. Iranska tjänstemän har ofta förnekat eller bagatelliserat nazisternas folkmord, vilket har dragit på sig omfattande internationell kritik.
