Världens största flyktingkriser, som företrädesvis drivs av konflikter som involverar islamistiska grupper och länder, nonchaleras i stor utsträckning av världssamfundet samtidigt som man har sett till att permanenta den palestinska flyktingsituationen i generationer.
Striderna mellan muslimska grupperingar i Sudan har nu gått in i sitt fjärde år och rasar fortfarande i stora delar av landet, vilket orsakar nya fördrivningar och förlänger tragedin för miljontals människor.
Sedan kriget började i april 2023 har cirka 14 miljoner människor tvingats fly, varav 9 miljoner fortfarande är på flykt inom Sudan och 4,4 miljoner har lämnat landet. Idag är alltså en av fyra sudaneser på flykt.
Miljontals barn har tillbringat tre år av sin barndom på flykt, de flesta har haft liten eller ingen tillgång till skola och över 58 000 barn anlände ensamma till grannländerna, separerade från sina familjer på flykt, ofta skadade och djupt traumatiserade.
Efter tre år har världens största flyktingkris endast fått 16 procent av de 2,8 miljarder dollar som krävs för att leverera bistånd inom Sudan, och 8 procent av 1,6 miljarder dollar för den regionala flyktinginsatsen, enligt Marie-Helene Verney, UNHCR-representant i Sudan.
Även Sydsudan påverkas av konflikten i grannlandet Sudan och har tagit emot 878 000 sudanesiska flyktingar.
Efter mer än ett decennium av inbördeskrig i Syrien är detta en av världens utdragna och största flyktingkriser, med miljontals internflyktingar och flyktingar i grannländerna samt övriga delar av världen. 13,8 miljoner människor i Syrien har tvingats lämna sina hem och befolkningen lever i utbredd fattigdom. Efter 14 år av konflikt år 2025 var 72 procent av befolkningen (16,7 miljoner människor) beroende av bistånd.
I Afghanistan finns cirka 2,4 miljoner registrerade flyktingar och asylsökande, medan omkring 2,2 miljoner är internflyktingar inom Afghanistan. Enligt UNHCR:s senaste rapporter är över 6,4 miljoner afghaner på flykt globalt, vilket gör dem till en av världens största flyktinggrupper. De humanitära behoven i Afghanistan är enorma. Två tredjedelar av Afghanistans befolkning – cirka 28 miljoner människor – är i akut behov av hjälp. FN varnar för att situationen snabbt kan bli värre om insatserna inte förstärks.
Konflikterna i Nigeria drivs av jihadistiska grupper som SWAP (Islamiska staten), Boko Haram, Lakurawa (al-Qaida) och Ansaru. I slutet av 2024 hade Nigeria 3,5 miljoner internflyktingar och hade dessutom tagit emot 127 000 flyktingar från 41 grannländer.
Flyktingkrisen i Burkina Faso är en av världens mest försummade nödsituationer. Eskalerande våld från terrorgrupper knutna till al-Qaida, Islamiska staten och från den islamistiska gruppen Ansarul Islam är omkring två miljoner människor – nästan 10 procent av landets befolkning – internflyktingar.
Den islamistiska terrorgruppen Hizbollahs användning av södra Libanon som avfyrningsramp för missiler mot civila mål i norra Israel har tvingat Israel att ge gensvar vilket lett till att 1,4 miljoner människor har flytt från sina hem i Libanon medan uppemot 100 000 har tvingats fly från norra Israel.
Mali är fortfarande epicentrum för en utdragen kris, med växande antal flyktingar på grund av konflikter som involverar ryska legosoldater, al-Qaida och Islamiska staten. Antalet flyktingar i Mali från grannländerna Niger och Burkina Faso uppgår nu till över 200 000 samtidigt som över 334 000 malier är flyktingar i grannländer och cirka 400 000 malier är internflyktingar inom landet.
I Niger pågår en väpnad konflikt mellan två stora jihadistiska koalitioner allierade med al-Qaida och Islamiska staten. Landet rymmer en rad utsatta flyktinggrupper, inklusive nästan 500 000 internflyktingar och över 400 000 flyktingar och asylsökande från Nigeria, Mali och Burkina Faso.
Haiti upplever sin värsta flyktingkris någonsin, med över 1,4 miljoner människor internflyktingar på grund av eskalerande gängvåld.
Medan flyktingorganet UNHCR via sin budget på ca 80 miljarder kronor försöker absorbera flyktingar i alla andra flyktingsituationer i världen är UNRWA:s uppgift att, med en årsbudget på 12 miljarder kronor, permanenta flyktingsituationen för den arabiska befolkning som vägrade acceptera FN:s delningsplan från 1947 och som tillsammans med fem arabländer angrep den nybildade judiska staten i maj 1948.
De drygt 700 000 arabiska flyktingar som fanns år 1948 har därmed idag vuxit till 5,9 miljoner personer som förväntas upprätthålla sin flyktingstatus och även låta sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn ärva samma misär, för att de ska kunna användas som ett politiskt vapen mot Israel.
