International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) är en mellanstatlig organisation som grundades av Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson år 1998. IHRA antog år 2016 en definition av antisemitism som även Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har antagit: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner samt religiösa samlingsplatser”.
Denna definition förstärktes ytterligare av svenska regeringen 2020 med elva inkluderade exempel. Bland dessa finns förnekelse av Förintelsen, att jämföra Israels politik med nazismen och att hålla judar kollektivt ansvariga för staten Israels mått och steg.
Antisemitism innebär alltså att behandla och bedöma judar annorlunda – utifrån exempelvis fientlighet, fördomar eller diskriminering – än andra människor av den enda anledningen att de är judar.

Antisemitismen har olika utgångspunkter.
– Den nazistiska ideologin byggde på den ”ariska” och germanska rasens påstådda överlägsenhet och beskrev en kamp mellan den egna rasen och den judiska rasen (och andra) som måste besegras eller förintas.
– Efter att de omgivande muslimska länderna misslyckades med att utplåna staten Israel år 1948 har antisemitiska stereotyper blivit vanliga i skolböcker, medier och politisk agitation i många arabländer.
– Ersättningsteologi och judehat genom kyrkans historia är en annan källa till judeförföljelser och antisemitism.

En stor del av det judiska folket bor i dag i staten Israel och modern antisemitism riktas även mot den judiska staten. Forskaren Henrik Bachners doktorsavhandling Återkomsten: antisemitism i Sverige efter 1945 beskriver en långtgående kontinuitet mellan antisemitism och antisionism efter andra världskriget.
Antisionism är en form av rasism som riktar krav på att den judiska staten ska upphöra och utplånas. IHRA beskriver olika former av antisionism som riktar sig mot staten Israel, bland annat:
– att anklaga judar som ett folk eller Israel som en stat för att hitta på eller överdriva Förintelsen.
– att anklaga judiska medborgare i andra länder för att vara mer lojala mot Israel, eller mot judarnas påstådda prioriteringar över hela världen, än till sina egna nationers intressen.
– att förneka det judiska folket deras rätt till självbestämmande, exempelvis genom att hävda att existensen av staten Israel har en rasistisk utgångspunkt.
– att tillämpa dubbla måttstockar genom att kräva ett beteende som inte förväntas eller krävs av någon annat demokratisk nation.
– att använda symbolerna och bilder som förknippas med klassisk antisemitism för att karakterisera Israel eller israeler.
– att göra jämförelser av modern israelisk politik med nazisternas.
– att hålla judar kollektivt ansvariga för staten Israels handlingar.