85 år sedan Kristallnatten

I dag är det 85 år sedan Kristallnatten utspelade sig i Nazi-tyskland. Omvärldens passivitet inför det judiska folkets situation i Hitler-tyskland, före och efter Kristallnatten i november 1938, blev en bekräftelse för Hitler att gå vidare i en utveckling mot den slutgiltiga lösningen, vilken resulterade i folkmordet på sex miljoner judar.

I samband med Kristallnatten misshandlades tusentals judar och omkring 400 mördades av nazisterna, medan tiotusentals fördes iväg till koncentrationsläger. Foto: Informationscentret om Förintelsen i Berlin.

Kristallnatten var en pogrom i Nazityskland som utspelade sig natten mellan 9 november och 10 november år 1938 där många judars affärer, hus och synagogor förstördes. Sedan Hitler kom till makten år 1933 hade antisemitismen i Tyskland ökat och 1935 kom Nürnbergslagarna, som innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter. De fick inte längre rösta, undervisa i skolor eller arbeta på bank eller sjukhus.

Kristallnatten, som fick sitt namn efter alla de fönster som krossades, medförde att judiska egendomar plundrades och synagogor stacks i brand. Tusentals judar misshandlades och omkring 400 mördades av nazisterna, medan tiotusentals fördes iväg till koncentrationsläger. Omvärldens protester mot denna judeförföljelse var lam och länder i Europa och övriga världen ville inte ta emot de hundratusentals judar som försökte fly från Nazityskland.

Omvärldens passivitet inför det judiska folkets situation i Nazi-tyskland, före och efter Kristallnatten i november 1938, blev en bekräftelse för Hitler att gå vidare i en utveckling mot den slutgiltiga lösningen, vilken resulterade i folkmordet på sex miljoner judar.

Redan några månader innan Kristallnatten, i juli 1938, hölls Éviankonferensen på initiativ av USA:s president Franklin D. Roosevelt där representanter för 32 länder diskuterade de förföljda tyska judarnas situation. 125 000 personer hade då redan flytt från Tyskland och Österrike och antalet som behövde utvandra uppskattades till 700 000. Grannländernas regeringar meddelade under konferensen att de inte kunde omhänderta flera flyktingar. Ett undantag var Dominikanska republiken, som erbjöd sig att placera 100 000 personer i sitt jordbruk.

Den svenska delegationen i Évian under konferensen deklarerade att Sverige endast skulle kunna ta emot ett litet antal flyktingar samt att ”Judefrågan” måste lösas genom bosättning utanför Europa.

Strax efteråt, den 9 september 1938, införde Sverige därför begränsningar för tyska judar som vill komma till Sverige. Svenska UD kontaktade även de nazityska myndigheterna och framförde önskemål om att judarnas pass skulle särskiljas från övrigas. Även Schweiz uttryckte samma önskemål.

Den 5 oktober 1938 beslöt därför de nazityska myndigheterna att samtliga tyska judars pass skulle stämplas med ett rödfärgat J. På så sätt drabbades alla judar som ville lämna Tyskland, även dem som sökte en fristad i andra länder än Sverige och Schweiz.

Socialstyrelsen meddelade i ett hemligt cirkulär den 27 oktober 1938 – två veckor innan Kristallnatten – att tyskar med en J-stämpel i passet skulle avvisas vid gränsen. UD påpekade för passmyndigheterna att tyskar med J-stämpeln tillhörde den grupp som Sverige inte ville släppa in i landet.

När Förintelsen kom till Norge hösten 1942 ändrades den svenska opinionen och förföljda judar välkomnades till Sverige. Hösten 1943 räddades alla omkring 7000 danska judar till Sverige och sommaren 1944 sände Sverige ut Raoul Wallenberg till Budapest där han på UD:s uppdrag lyckades rädda tiotusentals judar undan Förintelsen.