80 år sedan en halv miljon ungerska judar mördades

När Nazityskland ockuperade Ungern den 19 mars 1944 hade de förintat eller pressat ut majoriteten av Europas judar och var på väg att förlora kriget. Ändå ockuperades Ungern med målet att utplåna den största kvarvarande judiska befolkningen i Europa: Ungerns 800 000 judar.

Från den 5:e april 1944 måste alla judar i Ungern som fyllt 6 år bära en ”fastsydd, väl synlig, kanariegul, sexuddig stjärna” när de befann sig utomhus. Foto: Lance Cheung

Redan 1938 och 1939 hade anti-judiska lagar begränsat judarnas delaktighet inom vissa yrken och försvagat deras ekonomiska ställning. 250 000 judar i Ungern förlorade sina jobb och rätten att rösta. 1941 förbjöds giftermål mellan kristna och judar och 1942 förbjöds judar att äga fastigheter.
I juni 1941 anslöt sig Ungern till Tyskland men efter Tysklands nederlag vid Stalingrad och andra strider där Ungern förlorade tiotusentals soldater, försökte Ungern att backa ur alliansen med Tyskland. Det var då Hitler beslutade sig för att invadera Ungern, för att hålla landet lojalt med våld.
När Nazityskland ockuperade Ungern hade de förintat eller pressat ut majoriteten av Europas judar och var på väg att förlora kriget. Ändå ockuperades Ungern med målet att utplåna den största kvarvarande judiska befolkningen i Europa: Ungerns 800 000 judar.
Eichmann var den som förde protokoll i Wannsee i januari 1942 då Nazitysklands ledare drog upp riktlinjerna för Förintelsen av Europas 11 miljoner judar. Efter Wannsee-konferensen reste Eichmann omkring i Europa och inrättade kontor i länder varifrån judar deporterades.

Adolf Eichmann fick uppdraget att genomföra ”den slutliga lösningen” i Ungern. Till sin hjälp hade han endast 600 SS-män som tillsammans med flera hundra tusen ungrare tvångsförflyttade alla judar till ghetton, konfiskerade deras tillgångar för att slutligen deportera dem. Judiska tillgångar och bostäder överläts till ungrare eller plundrades.
Från slutet av mars 1944 drev Adolf Eichmann, logistikansvarig för Förintelsen, upp takten på dödsmaskineriet i Ungern. Alla judar med offentlig anställning avskedades, landets advokatsamfund uteslöt alla judar, judiska tidningsmän och skådespelare fick näringsförbud, icke-judar fick inte utföra betalda tjänster åt judar och de telefoner, motorfordon och fastigheter som judar ägde konfiskerades.
Från den 5:e april måste alla judar som fyllt 6 år bära en gul stjärna när de befann sig utomhus.
I april 1944 beordrade ungerska myndigheter judar som bodde utanför Budapest att koncentrera sig i vissa städer. Ungerska gendarmer skickades till landsbygden för att samla in judar i alla åldrar och skicka dem till städerna, där de tvingades koncentrera sig i instängda ghetton.

Den 1 april 1944, mindre än två veckor efter Nazitysklands ockupation, skrev Ivan Danielsson, chef för den svenska delegationen i Budapest, bland annat följande i en officiell skrivelse ”Till Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes Ärendena”, det vill säga Sveriges utrikesminister Östen Undén:
”En av den nya regeringens viktigaste uppgifter torde vara att taga itu med lösningen av judefrågan i Ungern och de första av de nya förordningarna om de judiska eller `som judar betraktade´ invånarnas rättsliga ställning och skyldigheter publicerades i den ungerska officiella tidningen för den 31 mars…
Från och med den 5:e innevarande april äro alla `såsom judar betraktade´ – vilkas antal inom en befolkning av omkring 16 miljoner torde kunna uppskattas till omkring en miljon män kvinnor och barn – ålagda att efter fyllda 6 år vid vistelse utomhus bära en `å överplaggets vänstra bröstsida fastsydd, väl synlig, kanariegul, sexuddig stjärna, förfärdigad av kläde, siden eller sammet`. Motspänstighet bestraffas med böter eller fängelse upp till sex månader.

Under april-juli 1944 mördades 440 000 judar från landsbygden efter att ha deporterats via 150 tågtransporter till Auschwitz, där nio av tio mördades direkt vid ankomsten. De enda judar som därefter fanns kvar i Ungern befann sig i huvudstaden Budapest.
I början av 1944 hade den amerikanska myndigheten War Refugee Board skapats för att rädda judar undan Förintelsen, och den ungersk-judiska befolkningen kom snart i fokus. War Refugee Board sökte efter en svensk som skulle kunna åka till Budapest som diplomat för att rädda judar.
Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget hade sitt kontor på Strandvägen 7A, i samma hus som delar av den amerikanska ambassaden, och det var Raoul Wallenbergs judiske kollega Konrad Lauer som föreslog sin medarbetare för uppgiften. Förslaget fick bifall av både USA, svenska UD och den judiska församlingen i Stockholm. Den 31-årige diplomaten Raoul Wallenberg anlände till Budapest den 9 juli 1944.