Tisha Be’av

Många andra högtider kan firas i glädje, men Tisha Be’av är en sorgehögtid för judarna. Den påminner om första och andra templets förstörelse, samt om judarnas umbäranden i exil.

Tisha Be’av är en högtid som firas den nionde dagen i månaden Av (29–30 juni i år), som räknas som det datum då de båda templen förstördes; Salomons tempel år 586 före vår tidräknings början och Herodes tempel år 70.

Det är också en högtid som påminner om de många katastrofer som judarna i exil har drabbats av i olika länder.

Högtiden observeras mest i Israel där affärerna stängs ner och där man får böter om man har öppet. Hos mer religiösa judar så börjar sorgehögtiden egentligen tre veckor tidigare, den 17 i månaden Tammuz.

Då sägs det att romarna lyckades bryta sig in genom Jerusalems murar. De nio sista dagarna går man in i en ännu djupare sorgetid, där exempelvis vin och kött tas bort från bordet och där man inte får tvätta sig.

Detta kulminerar under den sista dagen som är själva Tisha Be’av. Man fastar, sitter på pallar eller på golvet istället för på stolar. Man rakar sig inte, undviker att hälsa på varandra och man får inte läsa ur Toran eftersom det ger en glädje. Det finns ett undantag och det är att man läser om templets förstörelse i Klagovisorna.

I Jerusalem brukar det vara fullt med folk vid västra muren (förr ofta kallad klagomuren), som sörjer att templet inte finns kvar mer och som väntar på det nya templet som skall byggas. Då kommer sorgehögtiden Tisha Be’av att ersättas av en glädjehögtid.

Prenumerera & få nyhetsmail

Vi uppdaterar dig på de senaste artiklarna