Iran bakom terrordåd som dödade 114

En argentinsk domstol slog i början av april fast att Iran stod bakom två dödliga terrorattacker i Buenos Aires på 1990-talet. Det handlade om terrorattacken år 1992 mot Israels ambassad som dödade 29 personer och terrordådet år 1994 mot ett judiskt center som dödade 85 och skadade 300.

Juan Jose Galeano, domaren som ledde utredningen av terrorattacken 1994, fick fängelse i sex år för att ha hemlighållit och ignorerat bevis. Foto: Claudia Conteris/Skattemyndigheten i Argentina

Ambassaden i Argentinas huvudstad förstördes av en bomb medan en lastbil lastad med sprängämnen körde in i och sprängde det judiska centret.
Åklagare har i 30 år anklagat Iran för att ligga bakom attackerna. Teheran har förnekat all inblandning, men domen i början av april pekar ut förre presidenten Akbar Rafsanjani som ytterst ansvarig, tillsammans med andra iranska tjänstemän och Hizbollah-medlemmar.
Terrordåden har under 30 år inte resulterat i en fällande dom, på grund av korruption, mutor och mord på ansvariga statstjänstemän.
Domstolen beskrev Iran som en ”terroriststat” och pekade ut den Iranstödda terrorgruppen Hizbollah, enligt lokala medier. Terrorbrotten, som är de dödligaste i Argentinas historia, beskrevs som ett ”brott mot mänskligheten”, enligt AFP (Agency France Press).
Åklagaren Alberto Nisman fick i uppdrag att utreda bombningen i september 2004. I januari 2015, en dag innan han skulle rapportera om sina fynd i Argentinas kongress, hittades han död i sitt hem. En domstol slog fast att det var mord men ingen rättegång har genomförts för att döma de skyldiga.

Dagarna innan hade Nisman precis berättat i den brittiska dagstidningen The Guardian att han hade begärt förhör med Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner och utrikesministern Héctor Timerman för att ha varit delaktiga i en grov mörkläggning som hindrat rättvisan angående iranier som anklagats för terror-attacken mot 1994.
Nisman hävdade att presidenten genomförde hemliga förhandlingar med Iran via icke-diplomatiska kanaler år 2013 och erbjöd sig att blunda för Irans inblandning i utbyte mot olja för att lindra Argentinas energiunderskott. Oljan skulle bytas mot argentinska spannmål, sa Nisman, vars anklagelser baserades på telefonavlyssningar av nära allierade till president Kirchner, som konspirerade i en ”sofistikerad kriminell plan” tillsammans med kulturattachén vid Irans ambassad i Buenos Aires, Mohsen Rabbani.
I utbyte mot avtalet skulle Argentina stoppa en internationell arresteringsorder från Interpol mot Rabbani och andra höga iranska tjänstemän, skrev The Guardian dagarna innan Nisman mördades.
År 2013 undertecknade Argentina ett kontroversiellt avtal med Iran om en gemensam kommission för att utreda terrordådet 1994. Nisman hävdade att uppgörelsen var ett direkt resultat av det hemliga ”olja mot spannmål”-avtalet.

Argentinas före detta president Carlos Menem, som var president när attackerna utfördes, dömdes till mer än fyra års fängelse för medverkan till förskingring av offentliga medel genom att betala bonusar till regeringstjänstemän.
Han ställdes även inför rätta för att ha blundat för terrordåden, men frikändes. Menems tidigare underrättelsechef, Hugo Anzorreguy, dömdes däremot till fyra och ett halvt års fängelse för att ha förhindrat utredningen av terrordåden.
Ytterligare ett dussintal personer åtalades för korruption och obstruktion av rättvisa. Domaren som ledde utredningen av attacken, Juan Jose Galeano, fick fängelse i sex år för att ha hemlighållit och ignorerat bevis. De tidigare åklagarna Eamon Mullen och Jose Barbaccia dömdes till två års fängelse vardera. Dessutom fick betalda informatörer och andra tjänstemän fängelsestraff.
Det var avlyssning från USA:s underrättelsetjänst som avslöjade att Irans kännedom om den förestående attacken, samt Hizbollahs medverkan.
I december 2017 åtalades vice presidenten Cristina Fernández de Kirchner för förräderi av domaren Claudio Bonadio för en påstådd mörkläggning av Irans roll genom ett samförståndsavtal mellan Argentina och Iran. Kirchner friades.
Den 6 december 2022 dömdes hon istället till sex års fängelse för korruption och livstidsförbud från att inneha offentliga ämbeten. År 2023 ställdes Kirchner återigen inför rätta för den påstådda mörkläggning som Alberto Nisman anklagade henne för. Och vad har hänt sen dess?