Den 28 februari genomförde Israel och USA samordnade attacker mot Iran, där Irans högsta ledare Ali Khamenei dödades. Händelsen utlöste ett iranskt svar med drönare och missiler i regionen.
USA varnar nu för att Iran har aktiverat sovande terrorceller utanför landet. Både Sverige och Norge kan utsättas för terrordåd, varnade samtidigt ländernas säkerhetspolis.
De senaste veckornas händelser i Iran är kulmen på årtionden av spänningar kring Irans kärnvapenprogram där landets världsvida terrornätverk också hamnat i fokus.
USA avlyssnade strax efter attackerna krypterad kommunikation som tros ha sitt ursprung i Iran och som kan ha varit ”en operativ utlösare” för sovande terrorceller utanför landet, uppgav USA:s regering till sina brottsbekämpande myndigheter.
Varningen citerar enligt ABC News en signalanalys av en överföring ”sannolikt av iranskt ursprung” som vidarebefordrades till flera länder kort efter ayatolla Ali Khameneis död.
Den avlyssnade överföringen var kodad och verkade vara avsedd för ”hemliga mottagare” med en krypteringsnyckel. Den gav instruktioner till ”hemliga agenter eller sovande tillgångar” utan att använda internet eller mobilnät.
Det är möjligt att överföringarna kan ”vara avsedda att aktivera eller ge instruktioner till förinställda sovande tillgångar som verkar utanför ursprungslandet”, enligt larmet som inte kunde fastställa ”det exakta innehållet i dessa sändningar”.
Iran hotade redan förra sommaren att aktivera sovande terrorceller i USA om landets kärnteknikanläggningar angreps, uppgav källor då för NBC News.
Irankonflikten har ökat risken för terrorattacker i Sverige, exempelvis mot svenska judar och exiliranier, uppgav den svenska Säkerhetspolisen, som sedan lång tid påpekat att Iran och dess underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
Den 8 mars 2026 inträffade en explosion utanför USA:s ambassad i Oslo. Norsk underrättelsetjänst (PST) undersöker om detta är en riktad attack med koppling till Iran. PST bedömer att iranska underrättelse- och säkerhetstjänster kommer att genomföra underrättelse- och påverkansoperationer i Norge under 2026 i form av hot mot individer och företag, samt cyberoperationer. Iran använder också mellanhänder (proxies) i form av av kriminella nätverk, inklusive svenska kriminella nätverk som verkar i Norge, för att utföra sina operationer.
Leder terrornätverk
Iran leder, med stöd från Ryssland och Kina, en motståndsaxel som involverade flera av världens mest brutala terrorgrupper, som vill motverka USA:s inflytande och utplåna Israels närvaro i Mellanöstern. USA vill å sin sida avvärja ett förestående kärnvapenhot och uppnå ett regimskifte.
Israels senaste krig mot terrorgruppen Hamas försvagade Irans terrornätverk i regionen och Israel vill nu förstöra Irans ballistiska missiler och kärnenergiprogram för att avvärja ett existentiellt hot.
Irans kärnvapenplaner har orsakat internationella kontroverser i årtionden. Redan i juli 2006 uttryckte FN:s säkerhetsråd allvarlig oro efter rapporter från International Atomic Energy Agency (IAEA) om att Irans kärnvapenprogram förfogade över ämnen som har en militär kärnenergidimension. Liknande FN-resolutioner om Irans kärnvapenförmåga har antagits i omgångar mellan åren 2007 och 2015.
När Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och USA, tillsammans med EU, i juli 2015 inledde förhandlingar med Iran för att säkerställa att landets kärnenergiprogram uteslutande är fredligt, deklarerade ayatollah Ali Khamenei att Israel inte kommer att existera om 25 år, det vill säga att staten Israel ska förintas senast år 2040.
USA drog sig ur kärnvapenförhandlingarna år 2018 och införde hårda sanktioner. En rådgivare till Khamenei sade i november 2024 att Iran har kapacitet att producera kärnvapen och att landet är redo att använda dem, enligt NBC News.
I februari 2026 upptäckte International Atomic Energy Agency (IAEA) att Iran hade gömt höganrikat uran i en underjordisk anläggning som var oskadad efter USA:s och Israels attacker sommaren 2025. IAEA sa att de inte kunde vara säkra på att Irans kärnenergiprogram var ”uteslutande fredligt” eftersom de nekades tillträde. USA uppgav samtidigt att Iran hade återupptagit sitt kärnenergiprogram och hade utvecklat missiler med tillräcklig räckvidd för att attackera USA.
Omfattande massaker
Regimen i Teheran utförde en omfattande massaker på demonstranter den 8-10 januari där tiotusentals iranier sköts ihjäl.
New York Times skrev den 28 januari att Washington och europeiska allierade hade presenterat tre krav för Iran: ett permanent slut på all urananrikning, strikta begränsningar av Irans ballistiska missilprogram och ett fullständigt stopp för stöd till regionala terrorgrupper som Hamas, Hizbollah och Huthi-rörelsen.
Den 6 februari 2026 höll Iran och USA indirekta kärnenergiförhandlingar i Oman. USA:s sändebud för Mellanöstern, Steve Witkoff, sa senare att Iran inledde kärnvapensamtalen med att hävda sin rätt att anrika uran och att skryta med att Iran på kort tid skulle kunna producera elva atombomber, skrev Iran international och The Times of Israel.
Redan den 23 januari anlände hangarfartyget USS Abraham Lincoln till Mellanöstern och den 13 februari anslöt hangarfartyget USS Gerald R. Ford. Kriget riskerar nu att sprida sig.
Det är inte bara Irans kärnvapenprogram som oroar stora delar av världssamfundet. Irans Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC) finansierar och utvecklar en rad islamistiska terrorgrupper och terrorceller över hela världen och har deltagit i terrorattacker i Asien, Afrika, Europa och Sydamerika. Det handlar om sjöröveri, gisslantagningar, mord, nedskjutningar av civila flygplan, samt kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten.
USA:s utrikesdepartement uppskattade att Iran spenderade mer än 16 miljarder dollar i stöd till Assadregimen i Syrien mellan 2012 och 2020, då en halv miljon människor dödades i Syrien.
Under 1980- och 1990-talen utförde IRGC-finansierade Hizbollah en våg av kidnappningar, terrorbombningar och mord mot västerländska mål. En argentinsk domstol fastslog i april 2024 att Iran låg bakom bombningen av ett judiskt samhällscenter i Argentina år 1994, då 85 personer dödades. Anledningen var att Argentina avbröt leveranser av kärnmaterial och teknik till Iran.
Två iranier i Sverige som var kopplade till IRGC använde under flyktingvågen för 10 år sedan falska identiteter för att få asyl. Trots varningar från tyska myndigheter och misstankar om att de planerade mord på svenska judar, beviljades de svenskt uppehållstillstånd och kunde planera mord, undergräva svensk säkerhet och spionera på den iranska diasporan. De misstänktes vara en del av ett bredare nätverk av iranska agenter som är verksamma i Sverige. I stället för att åtalas blev paret utvisat till Iran under 2022.
