Inför höstens årliga judiska högtider utrycker israelerna en pessimistisk nationell stämning, även om de är mindre negativa inför det kommande året än de var vid samma tidpunkt i fjol.
Rosh Hashanah är det judiska nyåret som firas i två dagar och som börjar den första dagen i höstmånaden Tishrei. Månaden är den första i det civila året och den sjunde månaden i det religiösa året som inleds under våren med månaden Nisan.
Rosh Hashanah, som markerar skapelsen av Adam och Eva och mänsklighetens inträde i världen, inleder tio dagar av omvändelse som kulminerar i Yom Kippur, försoningsdagen då man fastar och ber om förlåtelse. Därefter följer höstfestivalen Sukkot, eller lövhyddohögtiden, som är ett sju dagar långt firande till minne av judarnas ökenvandring efter uttåget ur Egypten men också en skördefest. Höstens judiska högtider avslutas med Shemini Atzeret i Israel, en dag av meditation över Guds godhet och bön om regn. I diasporan följer därefter Simchat Torah, glädjen över Toran och en omstart av årets Torahläsning
Inför höstens högtider är den nationella sinnesstämningen i Israel pessimistisk. Den 17 september publicerade Israel Democracy Institute (IDI) en undersökning som visade att en majoritet av befolkningen (71 procent) anser att den nationella stämningen inför det nya året är ganska dålig eller mycket dålig. Denna uppfattning är betydligt mer utbredd bland judar (73 procent) än bland araber (58 procent). En liknande fråga ställdes vid två tillfällen under Israels interna politiska kris (i augusti 2020 och augusti 2021).
Religiösa mest positiva
Även vid dessa undersökningar – före den 7 oktober 2023 och innan det pågående kriget – var majoritetens bedömning av den nationella stämningen också pessimistisk. Även då var judar mer pessimistiska än araber.
En uppdelning efter politisk inriktning bland judar visar att en majoritet i alla tre lägren bedömer den nationella stämningen som ganska eller mycket dålig, även om denna majoritet är minst på högerväljare (vänster: 93 procent, mitten: 89 procent, höger: 61 procent).
49 procent av den religiösa gruppen bedömer den nationella stämningen som ganska eller mycket dålig. I alla andra grupper är detta majoritetens uppfattning.
Liksom tidigare fann undersökningen att bedömningen av den personliga stämningen inför det nya året var bättre än deras bedömning av det nationella humöret, vilket kan tyda på att allmänheten tenderar att uppleva den nationella sinnesstämningen som sämre än den egentligen är.
På den personliga nivån är det totala urvalet nästan lika fördelat mellan de som definierar sitt humör som ganska dåligt eller mycket dåligt och som ganska bra eller mycket bra (48 procent respektive 49,5 procent). Bland arabiska respondenter är andelen som definierar sitt humör som ganska eller mycket bra betydligt mindre än motsvarande andel judar (39 procent respektive 52 procent).
Personlig optimism
Bland högerorienterade judar definierar ungefär hälften sitt personliga humör som ganska eller mycket dåligt vilket motsvarar ungefär hälften (35 procent mot 69 procent) av motsvarande andel vänsterorienterade, som är det mest pessimistiska lägret. Mittenväljare ligger närmare vänstern än högern, av dem bedömer 61 procent sitt personliga humör som ganska eller mycket dåligt.
De religiösa grupperna har den största andelen personer som definierar sitt personliga humör som ganska eller mycket gott, medan den sekulära gruppen har den minsta.
Bland dem som bedömer det nationella humöret som ganska gott eller mycket gott, definierar en ännu stor majoritet (89 procent) även sitt personliga humör positivt. Med andra ord, bedömningar på en nivå påverkar bedömningar på den andra.
Undersökningen visar att färre förväntar sig att det kommande judiska året blir sämre än det som nu slutar – från 42 procent förra året till endast 24,5 procent i år. Det var även en ökning av andelen som förväntar sig att nästa år blir bättre (från 23 procent till 33 procent) eller liknande som förra året (från 22 procent till 30 procent).
Israel Democracy Institute (IDI) är ett oberoende forsknings- och verksamhetscentrum som arbetar med att stärka grunden för den israeliska demokratin, stärka Israels värderingar och institutioner som en judisk och demokratisk stat. Undersökningen genomfördes mellan 24–28 augusti och baseras på ett representativt urval av befolkningen i Israel i åldern 18 år och äldre, bestående av 600 judiska intervjupersoner och 150 arabiska intervjupersoner.
