Berikar sig Hamas på FN:s matleveranser? Använder Israel hungern som ett vapen i kriget mot terrorgruppen Hamas? Hur trovärdiga är FN i matkonflikten? Och vilka är egentligen journalisterna som rapporterar om kampen om matdistributionen i Gaza?
Israel Report beskriver bakgrunden till det upptrappade biståndskriget i Gaza.
Den 20 maj uppgav FN:s nödhjälpskoordinator Tom Fletcher i BBC att 14 000 spädbarn i Gaza kunde dö under de kommande 48 timmarna om lastbilar med hjälp inte nådde samhällen på Gazaremsan. Påståendet skapade en mediestorm i västvärlden där nationella medier plockade upp Fletchers påståenden, som citerades i parlament och diplomatiska diskussioner världen över.
När Jens Laerke, talesperson för FN:s kontor för samordning av humanitära frågor, några dagar senare korrigerade Fletchers uppgifter i BBC och sade att det inte alls handlade om 48 timmar utan om ett helt år, försvann dessa korrigeringar helt i mediebruset.
Både USA och Israel ligger i öppen konflikt med FN-systemets biståndsverksamhet i Gaza. USA:s tidigare president Joe Biden slutade finansiera FN:s flyktingorgan UNRWA i januari 2024 efter att UNRWA-anställda deltagit i Hamas massaker mot Israel den 7 oktober 2023. Israel har försett FN med detaljerad information om över 100 UNRWA-anställda som var medlemmar i terrororganisationen Hamas och menar att Hamas penetration av FN-organet varit så djup att ”det är omöjligt att säga var UNRWA slutar och var Hamas börjar”.
USA:s konflikt med FN har sedan dess eskalerat. Landet har dragit in sitt stöd till FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC), som blivit ett redskap för diktaturer som är kritiska mot Mellanösterns enda demokrati. Den 9 juli 2025 meddelade dessutom USA:s utrikesminister Marco Rubio att USA inför sanktioner mot Francesca Albanese, FN:s rapportör för de palestinska territorierna: ”Albanese har utan att skämmas spytt ut antisemitism, uttryckt stöd för terrorism och öppet förakt för USA, Israel och väst”, motiverade Rubio beslutet. Albanese har även fått kritik från Frankrike och Tyskland för att rättfärdiga Hamas massaker i oktober 2023.
Påtryckningsmedel på Hamas
Direkt efter att Hamas utförde sin massaker och tog gisslan för två år sedan sade israeliska ledare att de skulle blockera bistånd till Gazaremsan som ett påtryckningsmedel för att få Hamas att släppa gisslan men mindre än två veckor in i kriget hävdes belägringen och mat och medicin släpptes in från Egypten. Snart började även lastbilar ta in bränsle och därefter öppnades både gränsövergången Kerem Shalom och Ashdods hamn.
Nu i mars upphörde vapenvilan med Hamas och humanitärt bistånd stoppades med hänvisning till att Hamas stjäl förnödenheterna och finansierar Hamas terrormaskin. Israels och USA:s regering startade istället en ny civil biståndsorganisation, Gaza Humanitarian Foundation. För att driva in en kil mellan dem och terrorgruppen skulle civilbefolkningen evakueras till södra Gaza, där tre distributionsplatser hade upprättats. GHF lyckades distribuera nästan 100 miljoner måltider på två månader men skjutningar på Gazabor på väg till GHF:s platser undergrävde insatserna.
FN och andra organisationer fortsatte att distribuera mat genom att låta lastbilarna stormas så att folk – eller terrorgrupper – kunde ta vad de kunde.
Terrorgruppen Hamas – som har målet att förinta Israel – har vägrat att acceptera en gisslanuppgörelse, trots detta ger omvärlden efter för terrornätverk, arabiska diktaturer och en Israelfientlig världsmedia som vill att kriget mot Hamas avslutas. Flera länder har till och med erkänt Palestina som stat.
”Institutionellt intresse av att ljuga”
Anklagelser om dödsskjutningar vid GHF:s centra för matdistribution spreds från Hamas-kontrollerade myndigheter, vilket snart presenterades som sanningar av medier i väst. FN ”är missnöjda med att vi nu utsätter dem för konkurrens”, sa en tjänsteman på USA:s utrikesdepartement till reportrar den 1 juli, rapporterade nyhetsbyrån JNS.
– FN har ett institutionellt intresse av att ljuga, som de har gjort upprepade gånger om dessa saker, tillade han och klargjorde att det globala organet tenderar att ignorera våld vid FN:s hjälpplatser, och berättade att det har förekommit att ”mycket bistånd omdirigeras till Hamas”.
”De vill aldrig prata om det”, sa tjänstemannen.
Faktum är att terrorgruppens ledare Ismail Haniyeh – precis som Yasser Arafat – blev miljardär tack vare omvärldens stöd. Han levde i lyx i Qatar innan han dödades av Israel förra året.
Nästan nio av tio FN-lastbilar som anlände till Gaza med humanitärt bistånd under de senaste månaderna plundrades – antingen av Gazabor eller av väpnade grupper – innan de nådde sin destination, enligt FN-statistik som släpptes av The Times of Israel i början av augusti.
Sedan i maj hade då totalt 2 604 hjälp-lastbilar hämtats av FN. Av dessa nådde inte 2 309 – 88 procent –sina avsedda destinationer inne på Gaza-remsan, enligt FN:s kontor för projekttjänster.
Israel förnekar all policy att beröva Gazaborna mat och beskyller FN och andra grupper på plats för att de inte effektivt distribuerat det bistånd som har kommit in på Gaza-remsan.
Hamas är mediernas huvudkälla
Varför återger journalister på Gaza Hamas bild av verkligheten och skyller enhälligt på Israel för svält och civila offer i Gaza, trots Hamas användning av civila palestinier som mänskliga sköldar?
En förklaring är Al Jazeeras centrala roll som nyhetsförmedlare i konflikten. Al Jazeera finansieras av Qatar och stängdes ned i Israel av den israeliska regeringen i maj 2024 på grund av sina kopplingar till Hamas. Förra året avslöjade Israel ett flertal dokument som hade hittats i Gaza som bekräftade en militär anknytning till terrorgrupperna Hamas och Islamiska Jihad hos sex Al Jazeera-journalister i Gaza: Anas Jamal Mahmoud Al-Sharif, Alaa Abdul Aziz Muhammad Salama, Hossam Basel Abdul Karim Shabat, Ashraf Sami Ashour Saraj, Ismail Farid Muhammad Abu Omar och Talal Mahmoud Abdul Rahman Aruki.
År 2022 gav Hamas instruktioner till Al Jazeera hur de skulle bevaka en misslyckad raketuppskjutning av Islamiska Jihad som ledde till att många civila dödades. Al Jazeera uppmanades att undvika ordet ”massaker”, minska visningen av bilder och att inte kritisera Hamas.
Efter explosionen på Al Ahli-sjukhuset på Gaza i oktober 2023 påstod Hamas omedelbart att 500 människor hade dödats i en explosion som förorsakades av en israelisk raket, trots att explosionen i själva verket berodde på en missriktad raket som avfyrats från Gaza av palestinska Islamiska Jihad. Medier i västvärlden vidarebefordrade okritiskt uppgifter från hälsoministeriet i Gaza och stora mediekanaler som BBC och New York Times fick be om ursäkt för sin felaktiga rapportering om explosionen på Al Ahli-sjukhuset. Al Jazeera har än i dag inte korrigerat sina felaktiga uppgifter
Hamas hotar journalister
De flesta reportrar som arbetar för internationella medier i Gaza är palestinier, Hamas-sympatisörer eller till och med aktiva Hamas-terrorister – och därför angelägna om att presentera Israel negativt. De vet också att avvikelser från Hamas version innebär fara för deras liv. Journalisterna som anlitas av dessa medier är kända för Hamas. Av oro för sina liv måste de publicera Hamas propaganda.
USA-baserade The Committee to Protect Journalists (CPJ) berättade den 15 maj om journalister som hotats av Hamas-terrorister. Uppgiften bekräftades av Palestinska journalistförbundet (PJS), den officiella fackföreningen för palestinska journalister.
– Det finns allvarliga överträdelser som begås mot journalister av Hamas regering, sa PJS:s chef Nasser Abu Bakr till CPJ.
– Överträdelserna sträcker sig från kallelser, förhör, telefonsamtal, hot, ibland misshandel och gripanden, till trakasserier, publiceringsförbud, inblandning i innehåll och övervakning. Det finns verkligen attacker mot journalister. Vi övervakar och registrerar dagliga attacker från Hamas och ’Pilbataljonen’. Det är en känd grupp som tillhör Hamas som attackerar journalister, arresterar journalister, [till och med] på sjukhus och institutioner, sade han.
Efter att även ha kritiserat Hamas taktik i palestinsk TV förklarade Abu Bakr varför historien inte är så välkänd:
”Jag vill inte specificera detaljer. Av hänsyn till den palestinska nationella situationen pratar vi inte mycket om den.”
