Antisemitiska attityder har ökat de senaste åren i Sverige och allt färre svenskar tar tydligt avstånd från klassiska antisemitiska föreställningar.
Bland personer med stark Israelrelaterad antisemitism ökar benägenheten att rättfärdiga trakasserier mot svenska judar.
Något har förändrats i Sverige. Det handlar inte om en dramatisk explosion av öppet judehat. Förändringen är mer lågmäld än så – och kanske därför svårare att upptäcka. Men enligt en ny rapport från Forum för levande historia går utvecklingen åt fel håll.
Rapporten ”Antisemitiska attityder i Sverige” visar att antisemitiska attityder har ökat mellan 2020 och 2025. Framför allt handlar det inte om att stora grupper plötsligt omfamnar extrema åsikter. Det som oroar forskarna är något annat: allt färre tar tydligt avstånd.
Under de femton åren mellan 2005 och 2020 gick utvecklingen i motsatt riktning. Antisemitiska attityder minskade successivt. Nu har kurvan vänt.
Forskarna har undersökt tre olika former av antisemitism: social distans till judar, traditionella antisemitiska föreställningar samt Israelrelaterad antisemitism.
Resultaten visar att avståndet till judar har ökat.
Fortfarande säger en stor majoritet av svenskarna att de kan tänka sig judiska grannar, familjemedlemmar eller chefer. Men den positiva inställningen har försvagats. Andelen som uttrycker ett tydligt stöd för en judisk statsminister har sjunkit från 50 till 41 procent.
Samtidigt har fler börjat acceptera klassiska antisemitiska föreställningar om judisk makt och inflytande. Mellan 13 och 21 procent instämmer helt eller delvis i olika sådana påståenden. Än mer anmärkningsvärt är att andelen som aktivt tar avstånd från dem har minskat.
Samma mönster återkommer när det gäller Israelrelaterad antisemitism.
Fler accepterar i dag påståenden som kopplar svenska judar till den israeliska statens agerande. Ett av de tydligaste exemplen gäller föreställningen att svenska judar skulle vara mer lojala mot Israel än mot Sverige. År 2020 tog 38 procent tydligt avstånd från det påståendet. Fem år senare hade den siffran sjunkit till 22 procent.
Forskarna har testat resultaten mot faktorer som kön, ålder, utbildning, religion och födelseland. Trots det kvarstår ökningen.
Det tyder på att förändringen inte främst handlar om enskilda grupper, utan om en bredare attitydförskjutning i samhället.
Rapporten visar också tydliga samband mellan antisemitiska attityder och faktorer som högre ålder, lägre utbildningsnivå, konspiratoriskt tänkande och auktoritära värderingar. Personer som sympatiserar med SD och personer med muslimsk religionstillhörighet uppvisar i genomsnitt högre nivåer av antisemitiska attityder än befolkningen i stort.
Personer födda utanför Europa – med undantag för Nord- och Sydamerika – uppvisar också högre nivåer av socialt avståndstagande och negativa attityder till judar jämfört med personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar.
Men rapporten pekar även på en motkraft. Människor som har judiska vänner uppvisar betydligt lägre nivåer av antisemitiska attityder. Personlig kontakt tycks minska fördomarna.
En annan oroande slutsats handlar om synen på trakasserier mot judar.
De flesta svenskar anser att sådana handlingar är oförsvarbara. Men bland personer med starkare antisemitiska föreställningar ökar benägenheten att förklara, relativisera eller rättfärdiga trakasserier. Sambandet är särskilt tydligt när det gäller Israelrelaterad antisemitism.
Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till utvecklingen: den kraftiga ökningen av antisemitism i Europa efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, kriget i Gaza, sociala mediers roll i spridningen av antijudiska budskap samt den växande floden av konspirationsteorier och desinformation.
Grova och uttalade antisemitiska attityder är fortfarande relativt ovanliga i Sverige. Men utvecklingen går i fel riktning. Det mest påtagliga tecknet är inte att fler omfamnar extrema uppfattningar – utan att färre säger emot dem.
I samtliga tre undersökta former av antisemitism ser forskarna samma mönster: svaren förskjuts från ett tydligt ”stämmer inte alls” till ett mer tveksamt ”stämmer varken bra eller dåligt”.
Det är en liten förflyttning på papperet. Men det är också i sådana förskjutningar som samhällsförändringar ofta börjar.
