Under Romarrikets tid var dadelpalmen utbredd i Judéens öken. Nu har den återuppstått, tack vare 2000-åriga frön som hittats i Massada och Qumrans grottor.
Sarah Sallon, etnobotaniker vid Hadassah Medical Center, och forskarkollegan Elaine Solowey planterade 2000 år gamla dadelfrön år 2008. Efter bara sex veckor grodde ett av dessa judiska dadelpalmsfrön och växte till en palm som de kallade Metusela.
Projektet, som inledningsvis ansågs vara botaniskt omöjligt, har presenterats i New York Times, National Geographic och andra publikationer. Idag har Metusela ett permanent hem i Arava Institutets forskningspark på Kibbutz Ketura i södra Israel.
Förhoppningen är att Metusela, ett hanträd, ska kunna paras med en hona för att producera samma dadelsort som fanns i det forntida Judéen. Problemet är att en dadelpalm inte kan bära frukt på egen hand. Metusela var en hane, som tillhandahåller pollen som behövs för reproduktion, medan honorna producerar blommorna som bär frukt. För att återskapa de ursprungliga dadlarna i Judéen behövde Metusela en honpartner.
– Detta är ett häpnadsväckande resultat, sade Robin Allaby, genetiker vid University of Warwick, till den vetenskapliga tidskriften Science i början av 2020.
– Det belyser det faktum att vi inte förstår frönas långsiktiga livskraft.
Legendarisk dadel återuppstod
Sallon och hennes team sökte därför i sanden i Juda öken där de letade efter flera frön. De hittade 32 uråldriga frön – några vid Masada och andra vid Qumran – den berömda platsen för Dödahavsrullarna. Med dessa frön i handen bestämde sig teamet för att anta en mer rigorös, vetenskaplig metod.
De doppade fröna i vatten och tillsatte gödningsmedel och hormoner för att underlätta för fröna att gro. Av dessa 32 frön slog sex rot. De fyra han- och två honplantorna fick namnet Judit, Hanna, Uriel, Jona, Boas och Adam. År 2015 pollinerade Metusela Hanna, och år 2020 bar Hanna äntligen dadlar, vilket tog ungefär tre år längre tid än vanliga dadelträd. Med denna milstolpe återföddes den legendariska dadeln i Judéen.
– De trodde att jag var galen! sa Sallon år 2020 till National Public Radio (NPR) när hon beskrev arkeologerna.
– De trodde inte att detta ens var tänkbart.
Osannolik livslängd
Frönas osannolika livslängd beror till stor del på de unika miljöförhållandena runt Dödahavsregionen. Områdets täta atmosfär, omsluten av ett mineralrikt dis, hjälpte till att skydda fröna från kosmisk strålning. Området har också extremt torra förhållanden med minimal luftfuktighet, vilket gör det till en idealisk miljö för att bevara dessa frön.
För att slå fast att fröna var gamla – och inte nyare exemplar som hamnat bland arkeologiska fynd –koldaterade teamet fröskalfragment vid rötterna efter att fröna hade lyckats gro. Fröna var mellan 2200 och 1800 år gamla, rapporterade teamet i tidskriften Science.
Efter det romerska imperiets kollaps och den arabiska erövringen av regionen några hundra år senare minskade dadelodlingen i Judéen. Vid tiden för korstågen för knappt tusen år sedan fanns områdets dadel-plantager inte längre kvar.
