Bara två dagar efter massakern den 7 oktober 2023 kontaktade den norska kungafamiljen utrikesdepartementet. Frågan var enkel: kunde kungen skicka ett personligt kondoleansmeddelande till Israel?
Svaret blev nej.
Två och ett halvt år senare erkände regeringen: ”Det var ett misstag”

Kung Harald hade tidigare fått UD:s tillåtelse att utan invändningar framföra kondoleanser efter flera blodiga terrordåd runt om i världen – bland annat i Christchurch, Manchester, Stockholm, Bryssel, Istanbul, Nice, Paris och London. Men utrikesminister Espen Barth Eide avrådde kung Harald från att göra det efter 7 oktober 2023. Motiveringen var att kondoleanser efter politiska händelser och terrorattacker borde komma från regeringen, medan kungen främst brukade uttala sig efter exempelvis naturkatastrofer.
Mer än två och ett halvt år efter Hamas terrorattack den 7 oktober erkände den norska regeringen att det var fel att hindra kung Harald från att framföra sina personliga kondoleanser till Israel.
Beslutet väckte omedelbart kritik. För många norska judar blev det särskilt svårt att förstå eftersom andra terrordåd fick kungens kondoleanser. Varför skulle Israel behandlas annorlunda?

Det är just den frågan som den judisk-norske poddaren Henrik Beckheim ställde till statssekreteraren Andreas Kravik i april i år.
Och den här gången kom ett tydligare svar.
Kravik medgav att frågan hade hanterats fel och att Norge skulle ha agerat annorlunda i dag.
”Det här är något vi inte skulle ha upprepat om situationen hade uppstått i dag”, förklarade han.
Han beskrev beslutet som ett resultat av den norska regeringens interna ”arbetsfördelning” och betonade samtidigt att Norge från början hade fördömt Hamas attack och uttryckt medkänsla med Israel.
Men för kritikerna är problemet just att orden kom först två och ett halvt år senare. Rolf Kirschner, tidigare ledare för den judiska församlingen i Oslo, har kallat händelsen ”en fläck på norsk historia”.
Beckheim går ännu längre. Han menar att Kraviks uttalande visserligen är ett erkännande av ett misstag, men att det inte är en ursäkt.
”Kravik medger att det var fel att inte låta kungen skicka kondoleanser. Men han ber inte om ursäkt”, säger Beckheim till Jerusalem Post.

Han pekar också på att den norska regeringen, såvitt han kände till, i april i år fortfarande inte hade skickat någon formell ursäkt till Israel – och inte heller någon formell kondoleans för offren den 7 oktober.
Enligt Beckheim fanns det därför fortfarande ett enkelt sätt för Norge att rätta till det gamla beslutet: låt kung Harald framföra de kondoleanser som han nekades att framföra 2023.
Men ingenting skedde och i dag är det för sent. Den folkkäre monarken dog den 28 augusti i år.
Samtidigt växer oron bland norska judar. Beckheim uppger att människor i den judiska församlingen överväger att lämna Norge på grund av det han beskriver som en alltmer antisemitisk atmosfär.
För den norska regeringen är erkännandet därmed mer än ett medgivande om ett gammalt administrativt misstag. Det väcker också en betydligt känsligare fråga: varför behövde det gå mer än två och ett halvt år innan Norge erkände att kungens solidaritet med Israel borde ha fått uttryckas?

 

Share the Post:

Related Posts