I Tyskland ifrågasattes Gamla testamentets (GT) plats i kyrkorna från 1800-talet och framåt.
Teologer såg det som ett misstag av den tidiga kyrkan att behålla Gamla testamentet. Nazivänliga Deutsche Christen hävdade att det var fel att läsa ”judiska berättelser” och ville ersätta GT med germanska myter och ett ”arieriserat” Nya testamente.
Liberalteologin på 1800-talet förändrade synen på Bibeln i och med att nya filosofiska utgångspunkter tillämpades.
– Den största svagheten i detta perspektiv blir att Bibeln då inte ses som Guds ord, synen blir att den endast innehåller Guds ord. Då blir det upp till tidsandan och var och en att tolka och bestämma vad som faktiskt är Guds ord, säger Karl-Henrik Wallerstein, som tillsammans med professor Ingrid Faro från Chicago och lärare på STH, samt Peter Wessberg och Joseph Roskvist, har skrivit en svensk studiebok om Gamla Testamentet (GT) som ges ut av Skandinavisk teologisk högskola.
Boken är skriven för teologistudenter, men också för pastorer, präster och predikanter, liksom lekman som är intresserade av GT.
– Det var inte nya arkeologiska upptäckter som gjorde att Bibeln inte längre beskrevs som trovärdig. Det var nya filosofiska utgångspunkter, konstaterar han och beskriver hur det finns väldigt många bra arkeologiska argument för Bibelns trovärdighet.
– Inte minst Qumran-rullarna, men det kommer nya arkeologiska upptäckter ofta nu för tiden, konstaterar Karl-Henrik Wallerstein, som har disputerat på Åbo akademi om GT:s exegetik.
I Tyskland där liberalteologin hade ett starkt fäste ifrågasattes Gamla testamentets plats i kyrkorna på 1800-talet. Framstående forskare som påverkades av tidsandan började analysera texterna som historiska dokument snarare än gudomliga uppenbarelser. Många ansåg att Gamla testamentets gudsbild var ”primitiv”.
Den tyske teologen Friedrich Schleiermacher (1764-1838) ansåg att GT har ett begränsat värde för den kristna kyrkan och i praktiken borde betraktas som ett tillägg eller en bilaga till NT. Han ansåg att GT saknade en egen självständig normerande ställning för den kristna trons troslära.
Liberalteologen och kyrkohistorikern Adolf von Harnack argumenterade i början av 1900-talet på samma sätt. Han såg det som ett historiskt misstag av den tidiga kyrkan att behålla Gamla testamentet.
De som senare bildade nazivänliga Deutsche Christen ansåg att det var fel av det tyska folket att läsa ”judiska berättelser” och ville ersätta det med germanska myter och enbart fokusera på ett ”arierserat” Nya testamente.
När nazisterna tog makten i Tyskland i januari 1933 tog den nazistvänliga kyrkorörelsen Deutsche Christen över den protestantiska kyrkan via ett kyrkoval där Adolf Hitler uppmanade alla att rösta på Deutsche Christen. Under ett massmöte i Sportpalatset i Berlin i november 1933 höll ordförande för Deutsche Christen i Storberlin Reinhold Krause ett berömt tal där han öppet krävde borttagande av Gamla testamentet, som avfärdades som en samling ”judiska berättelser om belöning och hämnd” som inte hörde hemma i en tysk folkkyrka.
Alla delar i NT som betonade Jesu judiska ursprung eller apostlarnas judiska rötter skulle också rensas bort.
Händelsen blev starten för Bekännelsekyrkan, en protestantisk motståndsrörelse inom den tyska evangeliska kyrkan som verkade mellan 1934 och 1945 mot nazismens försök att kontrollera kyrkan och anpassa den kristna tron till nazismens rasideologi.
Den berömde tyske liberalteologen Rudolf Bultmann, även om han var anti-nazist, tog bort Jesu formulering ”Frälsningen kommer från judarna” från den tyska Bibeln – utifrån samma antijudiska bibeltolkning.
Året var 1939 och Bultmanns agerande legitimerade den nazistiska Bibeln och gav eldunderstöd till Hitlers Förintelse, har STH:s grundare Anders Gerdmar konstaterat i boken Salvation is from the Jews som utgavs på det ansedda förlaget Brill.
– Vill man vara kristen så måste man vara förankrad i GT, för det är den Bibel som Jesus och Paulus läste och hänvisade till. De första kristna och apostlarna citerade den grekisk-judiska bibelöversättningen Septuaginta eftersom man ville använda sig av det språk som talades vid denna tid.
– Det är intressant som bibelforskare att tränga in i hur de första kristna använde Gamla testamentet, fortsätter han och konstaterar att det inte går att förstå NT utan GT eftersom NT egentligen är en kommentar till GT. Jesus undervisar i Bergspredikan att han kom för att uppfylla lagen och profeterna.
Karl-Henrik Wallerstein menar att det är viktigt att det finns en trovärdig utgångspunkt för Bibeltron i tider när många är kritiska till Israel.
– Det går inte att vara en kristen om man inte har kärlek till det judiska folket eftersom de som folk på ett särskilt sätt är bärare av GT, säger han och påpekar att evangelikala kristna och rabbinska teologer är rörande överens om synen på Bibelns trovärdighet.
