Turkiet försöker omringa Israel militärt via närvaro i Syrien och via turkiska soldater i Gaza, samt via ett militärt samarbete med bland annat Saudiarabien.
Israel försöker slingra sig ur denna kniptångssituation, bland annat genom ett militärt samarbete med Cypern och Grekland.
Israel och Cypern har på senare tid utvecklat sina ekonomiska och militära band, samtidigt som både Cypern och Grekland kommer att intensifiera gemensamma militära övningar med Israel.
En tri-lateral plan för militärt samarbete mellan Cypern, Grekland och Israel, två ömsesidiga samarbetsplaner mellan Israels försvarsmakt (IDF) och Greklands väpnade styrkor, samt mellan IDF och den cypriotiska nationalgardet, undertecknades på Cypern i maj.
Avtalen undertecknades i Nicosia och tillkännagavs av IDF, vilket fick ett positivt gensvar både i Israel och Cypern.
Som följd förbereder sig nu Turkiet för scenarier ”från kris och ökad spänning till direkt krig”, med anledning av det snabbt växande militära partnerskapet mellan Israel och Grekland, enligt ett officiellt regeringsdokument den 10 augusti av Turkiets försvarsminister Yaşar Güler.
Hänvisningen till krig kom som ett svar på en fråga om Greklands militära ställning i Egeiska havet och dess växande försvarsrelation med Israel. Beredskapsplaneringen för krig och förberedelserna för en potentiellt omfattande mobilisering kom samtidigt som Güler erkände att Turkiet noggrant följer det israelisk-grekiska militära samarbetet som påverkar turkiska intressen i Egeiska havet och östra Medelhavet.
I augusti utförde Israel ett flyganfall mot Abu al-Duhur-flygbasen i norra Syrien, cirka 70 km från den turkiska gränsen, för att stoppa turkisk militär från att etablera sig där.
Turkiet utfärdade i samma veva en internationell arresteringsorder mot Benjamin Netanyahu och andra ledande israeler. Israels premiärminister svarade med att kalla den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan för ”antisemitisk diktator”.
Turkiets utrikesminister, Hakan Fidan, beskrev i mitten av september Israel som det ”största hindret” för Syriens utveckling. Hans uttalanden under ett besök i Damaskus kom vid en tidpunkt då den israeliska armén befäste sin närvaro på syrisk mark nära Golan.
Syriens president Ahmed al-Sharaa kom till makten med stöd av Turkiet efter att under namnet Abu Mohammad al-Jolani varit en terror stämplad rebell-ledare med kopplingar till al-Qaida.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gjort tydligt att Israel inte kommer att acceptera en turkisk militär närvaro som rör sig söderut mot den israeliska gränsen.
Två veckor efter att Israel bombade den syrisk basen för att dra en röd linje mot turkiska trupper som rörde sig söderut, gjorde Ankara just det utan militär respons från Israel. Då ryckte nämligen den turkiska armén in i Deir ez-Zor för att etablera en tillfällig bro för civila som korsar floden Eufrat. Turkiska och syriska soldater reste den flytande bron, hissade turkiska och syriska flaggor och testade plattformen genom att köra turkiska pansarfordon över den.
Turkiska tjänstemän såg avsaknaden av ett israeliskt svar på den turkiska arméns agerande som ett bevis på att Netanyahu via flyganfallet mot Abu al-Duhur försökte vinna politiska poäng inför Israels val i oktober.
Carmit Valensi, seniorforskare vid det Israel-baserade Institute for National Security Studies (INSS), menar att Israel är under stor press att iaktta återhållsamhet gentemot Turkiet.
– Washington har varit mycket tydliga med att de vill förhindra en israelisk-turkisk eskalering i Syrien, sa hon till Middle East Eye och påpekade att Israel är mer intresserat av att förhindra utplacering av turkiska luftförsvarssystem, radar och kommando- och kontrollenheter, samt avancerade vapen i Syrien.
Hon menade att Israels röda linje mindre handlar om hur långt söderut Turkiet går och mer om vad Turkiet har med sig. Ingenjörer och broar är en sak medan luftförsvarssystem, permanenta baser och strategiska förmågor är en annan, sade hon.
Turkiet försöker säkra en plats för turkiska trupper i de fredsbevarande styrkorna i Gaza där landets utrikesminister Hakan Fidan ska representera Turkiets president i den internationella ”fredsstyrelse” som är en del av USA:s fredsplan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sade i mitten av september att genom den nya försvarspakten Mecka skickar Turkiet, Saudiarabien och Pakistan en signal för att hjälpa den islamiska världen ”att övervinna utmaningar i regionen”.
